En bestämd tös med hjärtat på rätt ställe!

Klara är en av de åtta Amstaff/Boxer valparna som kom in för ca ett år sedan. Hennes mamma heter Kellys och Gustaf är hennes bror (båda tidigare månadens hund). Klaras bakgrund är ett tragiskt vanvårdsfall som ni har kunnat läsa om tidigare när jag berättade om Kellys.

Klara var först ut av valparna att bli omplacerad - men hon var snart tillbaka eftersom hon inte funkade med familjens katter. När hon kom tillbaka till Hundstallet tänkte vi att det inte borde bli så svårt att hitta ett nytt hem till henne. Vi hade fel! Tiden gick och Klara fick följa med mig hem en hel del för att hennes socialisering skulle fortgå. Klara fick börja med att bli vän med husets herre: Frans Magnusson. Frans Magnusson är en snäll men bestämd blandraskatt. Det var med en viss tvekan som Frans släppte in Klara. Efter lite drygt en timme tyckte han att hon kunde få komma in och nosa igenom huset och när det var klart drog han fram stora (tjock som en bibel) regel boken för hur man bör uppföra sig i det ”Magnussonska” hemmet. Klara köpte läget och tiggde till sig bästa sovplatsen i min säng. Med tiden så började alla i hushållet trivas mycket bra ihop, det vill säga: Jag, Labradorerna, Frans Magnusson och Hästen. Husse började klaga på att hemmet mer liknade ett Zoo än något annat. Gnällig typ kan tyckas…

Vid ett flertal tillfällen hade det kommit in en kvinna på Hundstallet som hette Annika.


Hon sökte med ljus och lyckta efter en ny hund och var på oss som en igel var och varannan dag. Hon hade dessutom stött på denna bedårande lilla tös vid namn Klara ute i skogen flera gånger. Som många av er redan vet så vill vi inte placera om hundar enbart på hur hunden ser ut, så en viss tvekan uppstod när hon riktade sitt intresse på Klara efter endast ha sett henne i skogen. Anledningen till att vi var så oerhört kräsna i just detta fall var (har min omgivning påpekat efteråt) att hon var mig så kär… samt att hon krävde någon som verkligen förstod sig på det här med hund. Hon var liten och söt nu - men även små valpar blir stora. En djupgående intervju med Annika blev snabbt inplanerad. Efteråt har hon berättat för mig att det kändes mer som ett förhör än en intervju.

Vi bedömde Annika med familj som lämplig - förutsatt att hon lovade att hon och Klara skulle komma och ”visa upp sig” regelbundet i ca 2 månader efter köpet. I dag är Klara en lycklig, bortskämd, underbar liten dam som bor med två katter, två hästar, två barn, matte och husse inte allt för långt ifrån mig. Jag har turen att få stöta på dem ofta, så jag kan fortsätta att hålla ett vakande öga på min lilla ängel.

Massor av hundkramar från mig (Ulrika Ek) och alla våra hundgäster på Hundstallet.