I slutet på oktober 2005 skrev jag till hundstallet och anmälde intresse för att adoptera en hund. Vår älskade yorkshireterrier Josefin hade hastigt gått bort, hon blev 18 år. Sorgen var så stor så det går inte att beskriva. Efter en tid kände jag att sorgen bara växte och att jag måste göra någonting, försöka komma på andra tankar. Vi har varit medlemmar i Hundstallet i några år nu och jag började fundera på om det kanske fanns en hund som väntade på oss där... Så jag skickade in en ansökan, men hörde inget på någon månad. Men så en dag ringde personalen från Hundstallet... ”Hej, jag tror att vi har en hund åt er. Det är en svart dvärgschnauzer. Han är fin på alla sätt och vis, det finns bara en nackdel, han är 10 år gammal…”

Vi kunde inte låta bli, vi måste åka till Hundstallet med detsamma och titta på honom. Och där kom han emot oss, stor och svart (ja, det var inte så mycket dvärg där inte, han väger 10 kg!). Vi tog ut honom på en lång promenad för att bekanta oss med honom, och man såg på en gång att han var en väldigt glad hund. Efter ett längre samtal med personalen så frågade dom om vi inte ville ta med oss honom hem, på prov. Självklart ville vi det! Och det har vi verkligen inte ångrat att vi gjorde. Sixten är den mest sociala hund vi träffat. Han verkligen älskar alla människor och andra hundar, speciellt tikar. Han äter allt som honom serveras och han är expert på att titta bedjande på en för att få smaka av den alldeles utsökta människomaten. Det var aldrig några problem för honom att installera sig hos oss. Han verkade stortrivas på en gång och fann sin sovplats direkt.

Idag har Sixten varit hos oss i drygt sex månader. Det går inte att beskriva glädjen han ger oss varje dag. Hans favoritsysselsättning är att gå på långa promenader och då lukta på varenda grästuva, lyktstolpe etc. som han kommer åt. Möter vi andra hundra måste han ju självklart hälsa och han blir jätteledsen om den andra hunden bara går förbi! Han är en väldigt intelligent hund som kan flera konster, bl.a. rulla på kommando, söka och ge vacker tass. När det vankas godis kör han vacker tass för fulla muggar utan att man ens behöver be honom! Vi har även gått på lydnadskurs med honom och då verkade det som han gjort alla övningar förr för han fattade nästan alltid på en gång. Han tycker även om att följa med till stallet och hälsa på vår häst, det finns ju så många intressanta lukter där! Man glömmer bort att han faktiskt är 11 år eftersom han är så himla aktiv och fin i kroppen. När folk frågar hur gammal han är tappar dom nästan öronen när vi talar om hans ålder!

Ett hjärtligt tack, Hundstallet, för det arbete ni gör och för att vi fick chansen att träffa Sixten. Vi hoppas att vi får ha honom hos oss lika länge som vi hade Josefin. Hon kom till oss strax innan hon fyllde 10 år och vi hade den stora förmånen att ha henne i över åtta år! Och vi kommer att köra samma recept med Sixten också – god mat, motion och mycket kärlek.


Hälsningar

Sixtens familj