Cesar - Augusti 2008
Cesar kom in till Hundstallet i början av september 2007. Anledningen var ett vanvårdsärende. Han hade varken fått promenader, mat eller tillsyn som han skulle, han var mager och uttorkad och fantastiskt understimulerad. Som tur var visade sig denna jätte till hund ha ett enormt bra psyke och var överlycklig till livet.
Han studsade mer än han stod på sina 4 tassar bara han hörde att någon vistades i stallet. Till en början fick vi ta det lugnt på promenaderna då denna gigant inte hade någon som helst tillstymmelse av kondition, men ganska snart kunde han i vår rastgård få utlopp för en del av sin energi och få leka tillsammans med andra hundar.
Alla i personalen fattade ett stort tycke för denna urmysiga hund så hos oss fanns inga tvivel att Marie och Mathias inte skulle göra detsamma och det gjorde de ju, men vad tyckte Cesar då om sitt nya hem????
Jo han har skickat brevet här nedan, och känner vi honom rätt går han just nu runt med något i munnen och visar upp sig….
Han har ju hittat hem, och det blev en superbra fortsättning på sagan som började så dåligt.
/Jessica - Hundstallet
Voff på Er alla!
Cesar, det är jag på bilden här intill. Är jag inte en stilig herre?
Jag kom till hundstallet i början av september 2007 och fick där lära känna en massa olika hundar och människor i väntan på att få komma till ett nytt hem. I oktober var äntligen pappersarbetet klart och jag fick träffa min nuvarande husse och matte. Det klickade på en gång och samma kväll som första mötet var fick jag följa med dem hem. Att hoppa in i bilen var en liten annorlunda upplevelse och att sedan åka den där halvtimmesresan hem, det var nervöst! Väl hemma nosade jag in mig och hittade husses och mattes säng direkt. Men där fick jag nobben; inga hundar i sängen. Soffan, ja, den var ju också mjuk så den fick fungera när inte husse och matte såg på. Numera har jag en alldeles egen hundsäng som jag sover alldeles förträffligt i!
Första natten i mitt nya hem var orolig för både husse och matte och jag. Jag var ju tvungen att med jämna mellanrum spana om husse och matte låg kvar i sängen och även slicka dem under fötterna för att verkligen försäkra mig om att de inte smitit. De såg allt lite trötta ut på morgonen när det var dags för morgonpromenaden, hehe. Redan samma morgon packade matte in mig i bilen och det var dags att åka iväg och jobba! Hur kul som helst att åka bil men vindrutetorkarna, de var allt lite läskiga när de rörde på sig och inte kunde jag fånga dem heller! Nu bryr jag mig inte längre och att åka bil, det är mest sövande, det händer inte så mycket.
Jag var visst så bedårande söt med mina oskyldiga labradorögon att matte och husse inte kunde lämna tillbaka mig när provveckan var över. Jag har nu varit med min nya familj i snart 3 månader och verkligen stormtrivs! Mycket bus och lek är det och det bästa jag vet är att få springa lös i skogen och brottas med alla stora grenar och träd som kommer i min väg. Bollen min, den släpper jag heller inte ur sikte.
Nu är det visst dags för nya äventyr men vi kanske ses därute!
/Cesar
Några ord från husse och matte…
Sedan Cesar kom in i våra liv har varje dag varit fylld med nya äventyr och upptåg. Det är alltifrån att jaga harar och rådjur till att träffa massor av människor och nya miljöer men ingenting är ett problem eller något tecken på osäkerhet från Cesars sida.
En otroligt nyfiken kille med massor av potential har vi fått och vi är så tacksamma att det finns en organisation som Hundstallet som ser efter de hundar som inte haft det så lätt tidigare. Vi vill rikta ett stort tack till Hundstallet och den enorma kunskap ni besitter!
Med vänliga hälsningar
Husse Mathias och matte Marie
Han studsade mer än han stod på sina 4 tassar bara han hörde att någon vistades i stallet. Till en början fick vi ta det lugnt på promenaderna då denna gigant inte hade någon som helst tillstymmelse av kondition, men ganska snart kunde han i vår rastgård få utlopp för en del av sin energi och få leka tillsammans med andra hundar.
Alla i personalen fattade ett stort tycke för denna urmysiga hund så hos oss fanns inga tvivel att Marie och Mathias inte skulle göra detsamma och det gjorde de ju, men vad tyckte Cesar då om sitt nya hem????
Jo han har skickat brevet här nedan, och känner vi honom rätt går han just nu runt med något i munnen och visar upp sig….
Han har ju hittat hem, och det blev en superbra fortsättning på sagan som började så dåligt.
/Jessica - Hundstallet
Voff på Er alla!
Cesar, det är jag på bilden här intill. Är jag inte en stilig herre? Jag kom till hundstallet i början av september 2007 och fick där lära känna en massa olika hundar och människor i väntan på att få komma till ett nytt hem. I oktober var äntligen pappersarbetet klart och jag fick träffa min nuvarande husse och matte. Det klickade på en gång och samma kväll som första mötet var fick jag följa med dem hem. Att hoppa in i bilen var en liten annorlunda upplevelse och att sedan åka den där halvtimmesresan hem, det var nervöst! Väl hemma nosade jag in mig och hittade husses och mattes säng direkt. Men där fick jag nobben; inga hundar i sängen. Soffan, ja, den var ju också mjuk så den fick fungera när inte husse och matte såg på. Numera har jag en alldeles egen hundsäng som jag sover alldeles förträffligt i!
Första natten i mitt nya hem var orolig för både husse och matte och jag. Jag var ju tvungen att med jämna mellanrum spana om husse och matte låg kvar i sängen och även slicka dem under fötterna för att verkligen försäkra mig om att de inte smitit. De såg allt lite trötta ut på morgonen när det var dags för morgonpromenaden, hehe. Redan samma morgon packade matte in mig i bilen och det var dags att åka iväg och jobba! Hur kul som helst att åka bil men vindrutetorkarna, de var allt lite läskiga när de rörde på sig och inte kunde jag fånga dem heller! Nu bryr jag mig inte längre och att åka bil, det är mest sövande, det händer inte så mycket.
Jag var visst så bedårande söt med mina oskyldiga labradorögon att matte och husse inte kunde lämna tillbaka mig när provveckan var över. Jag har nu varit med min nya familj i snart 3 månader och verkligen stormtrivs! Mycket bus och lek är det och det bästa jag vet är att få springa lös i skogen och brottas med alla stora grenar och träd som kommer i min väg. Bollen min, den släpper jag heller inte ur sikte.
Nu är det visst dags för nya äventyr men vi kanske ses därute!
/Cesar
Några ord från husse och matte… Sedan Cesar kom in i våra liv har varje dag varit fylld med nya äventyr och upptåg. Det är alltifrån att jaga harar och rådjur till att träffa massor av människor och nya miljöer men ingenting är ett problem eller något tecken på osäkerhet från Cesars sida.
En otroligt nyfiken kille med massor av potential har vi fått och vi är så tacksamma att det finns en organisation som Hundstallet som ser efter de hundar som inte haft det så lätt tidigare. Vi vill rikta ett stort tack till Hundstallet och den enorma kunskap ni besitter!
Med vänliga hälsningar
Husse Mathias och matte Marie
