Lilla Billy fick flytta hem till oss för runt ett år sedan. Det hela började med att vi ville ge vår sexårige chihuahuahane Leo en lekkamrat. Vi var inne på Hundstallets hemsida lite då och då och en dag upptäckte vi att ett helt gäng av chihuahuor hade kommit in i ett vanvårdsärende. Vi hörde av oss till Hundstallet med intresset inriktat på en av de äldre chihuahuorna - eftersom vi inte planerat att skaffa en valp. Samtliga vuxna var tingade så vi fick erbjudande om att titta på två hanvalpar, vilket jag inte kunde motstå. Min sambo var dock lite mer osäker, men även han smälte när han väl fick träffa Billy. Valparna var så otroligt söta och mysiga. Nu började den oändliga väntan på att få hämta hem Billy. För vi det här laget var de endast någon månad gamla.

Billy visade sig vara olik vår andra hund Leo i många avseenden. Leo är en dominant herre med stark vilja medans Billy är otroligt snäll och nyfiken (dock också med en väldigt stark vilja). Till vår lättnad funkar dessa två hundar fantastiskt ihop. De leker och verkar ha otroligt kul tillsammans. Nu kan vi knappt komma ihåg hur det var utan Billy och hur tråkigt Leo hade det innan Billy flyttade in hos oss.

Personligheten är bara en av många skillnader mellan dessa gossar. Medans Leo är “stor” med sina 3,6 kg och fluffiga päls är korthårige Billy den lille på 1,9 kg. Att Billy inte väger mer än så är dock ett mysterium. Han äter allt han kan få tag på och det verkar inte finnas någon gräns för hur mycket som får plats i hans mage. Utan våra begränsningar skulle han inte göra annat än att äta.

Billy är dock en väldigt aktiv hund, vilket kan förklara hans nuvarande viktstabilitet. Han är på gränsen till outtröttlig och långa promenader är något av en favoritsysselsättning. Är han inte tillräckligt aktiverad märks det direkt. Då tar han ut energin på andra vis. Han äter till exempel papper. Ofta mina skolpapper som ligger framme i soffan eller sängen. Ja, det finns faktiskt hundar som äter upp läxan på riktigt...

Det som väntar nu är kyla och snö, vilket är det absolut värsta Billy vet. Förhoppningsvis har han vant sig vid tanken lite efter förra året. Då försökte vi lösa problemet med täcken, lekar och godis men ingen av dessa metoder var framgångsrik hos Billy .Vi hoppas på bättre tur denna vinter.

Vi vill även passa på att tacka Hundstallet för att vi fått chansen att ta hand om denna fantastiska hund. Han har gett, och ger, oss alla många skratt och mycket glädje.

Hälsningar från Linda, Peter, Leo och Billy